Energitjuvar.
Folk, just i den här byn i allmänhet, vet så fruktansvärt mycket mer än en själv. Är inte det lustigt? Klaga kan man göra, men göra något själv är ju på tok för mycket begärt. Och det största problemet är ju verkligen att säga till den det berör direkt, nej visst är det väl mycket bättre att gå bakom ryggen?! Vissa kan verkligen aldrig vara nöjda. När det sen kommer ett tillfälle när man kan vara ärlig och säga vad man tycker, nej då sticker man svansen mellan benen och säger inte ett knyst, feghet kallas det!
Sen finns det dem som man kallar för "kappvändare" sånna som håller med den de pratar med, då kan man ju också undra, vad är egentligen dens personliga åsikt, och varför kan man inte ärligt säga den? Vad kan hända?
Är man rädd att inte vara älskad av alla? Då kan man ju inte ha hög självkänsla, om man känner ett behov att man måste vara omtyckt!
Jag kan inte själv säga att jag inte tar åt mig av det folk säger, för det gör jag! Även om jag önskar att det inte vore så. Och det är ju synd att något som ska vara positivt snabbt omvänds till något negativt bara pga folks jävla okunskap.
Det jag nu frågar mig är;
Är det verkligen såhär överallt?
För någonstans är det ju nåt jävla stort fel.
Nu får vi se hur många kommentarer och åsikter jag får!
Jag känner igen mig så himla väl i det du skriver...jag har själv skrivit såna här inlägg i min andra blogg...min mer personliga blogg om man säger så...
Kan säga att det är inte bara i den byn där du bor som det finns sådana människor, jag bor i en rätt stor stad ändå men ändå så finns det alltför många såna människor här med :(
Förstår inte varför det ska vara så svårt att våga stå för sina åsikter, varför det är så svårt att vara ärlig osv. Det är verkligen helt sjukt!
Så jag håller med dig till fullo i detta inlägg!
Hej !!
Är syster till Sussie :) Hon berättade om dig o jag följer hennes blogg här. Känns skönt att höra att det gått bra bör dig o att du mår bra efter operationen.
Vet ju dock att min syster är mer nervös då än du varit ..
Vill bara säga att jag tycker att det är bra att hon fått kontakt med dig o att det kanske kan göra henne lugnare o verkar som att ni är ganska lika i sättet, iaf i vad ni skriver :)
Lycka till i fortsättningen :)
Kram Tess
Ja, tyvärr så finns detta ÖVERALLT! Folk som tycker sig veta bäst - men som aldrig varit i samma situation som den person man snackar om... Folk har helt enkelt för lite att göra, har man ett miserabelt liv så kan man ju försöka sig på att förpesta andras. Och dessa kappvändare du pratar om är lika vanliga... Att vara så fruktansvärt osäker på sig själv, ha så vedervärdigt dåligt självförtroende att man måste hålla med den man pratar med (oavsett vilken sida det är) för att behålla folk i sin närhet känns bara patetiskt! Det kan vara begripligt om det är 6-7 åringar, men vuxna människor borde skämmas! Jag tvivlar dock på att dom kommer försvinna... Men alla surkärringar som har för lite att göra borde få sig ett skjut så dom inte står upp på flera dagar - då kanske dom kan hålla käft ett tag.... :P
Sådär är det dessvärre överallt :( Går nog inte att komma undan. Jag är också less på folk som bara tar och tar energi från en, utan att ge något tillbaka. Och det där du skriver om folket i byn, det är samma sak oavsett vilken håla man hamnar i! Här är det också så, det är tur att jag är inflyttad ;) Nu håller vi tummarna för att det funkar att kommentera den här gången!
Vet du Eika? Det var en av andledningarna till att jag faktiskt flyttade från byn, jag var så sketless på allt skitsnack, knivar i ryggen och "vänner" andra dagar. det roliga var att man fick reda på så mycket mer om en själv än vad man visste själv. MEN, det är väl så i alla mindre byar skulle jag tro, eller kankse så överallt.
Folk har för lite att göra helt enkelt, sen får man slå dövörat till.
Föressten är det spännande att följa din "viktresa", jag tror stenhårt på dig och tycker att du är grymt modig som gör den, stakt! Jag är lika impad av sara, framförallt imponerad hur fasiken ofta ni ska äta och klarar av att göra det.
Stort lycka till!
/Helena
Tänk vad det ställer till med mycket, alltså allt skitprat!
Hej min älskade vän!
Detta sker överallt tyvärr och allt handlar om avundsjuka och osäkerhet. Det lovar jag. Jag tog åt mig förut men nu ser jag det som ett misslyckande från deras sida, dom som håller på med detta alltså.
Jag har börjat tycka synd om dom och jag är glad att jag inte är en sådan människa. Du är en stark individ och det sticker i de osäkras ögon. Jag förstår att du tar åt dig, vem skulle inte det. Men genom att välja att tycka synd om dessa människor så vinner man ännu mer. Inte bara att man är stark utan att de inte får vinna över en.
Massor av pussar till min bästa vän!!! Jag har känt dig sedan vi var fem år och jag har alltid sett upp till dig. Puss på dig!