Har spelat kubb i goda vänners lag nu ikväll, men saaaatan vad mygg det är. Och samma är det varje år.

På söndag är det mors dag också, jag har min första mors dag. Väntar mig frukost på sängen och presenter från Leon (och hans pappa). Hoppas kan man ju alltid göra. Det blir allafall middag på panget, nåt att se fram emot.

Lilleman sitter här brevid i mosters knä, klarvaken. Men har varit det ett tag nu så vi får hoppas att han somnar gott, jag kan ju inte somna om han ligger vaken!

Tråkigt inlägg detta vart, men jag säger ju det. Jag är ingen bloggare!

Natti.

...när en stor björn springer över vägen i Brånan, ca 30 meter framför bilen.
Denna gången såg mamma att det var en björn, dock skrek hon så hon fick ont i halsen sa hon sen.

http://op.se/slaktvanner/nyfodda/1.1032569

Ja det är väl lika bra att göra reklam för våran gulleprins även på denna sida.

Jag fick en ny header i afton, det var min kära syster som gjorde en med mig ovetandes. Men visst vart den bra, det är ju det käraste jag har på den! Hon blev dock inte helt nöjd, jag tyckte dock att det vart riktigt gullig!

Så har man varit på musikal också ikväll, barnen var riktigt duktiga! Lilleman fick vara hemma med pappa den 1,5 timmen jag var borta. Det hade gått riktigt bra, han hade varit så snäll så.
.
Nu har man tagit en dusch, kanske blir det lite fika, eller sängen direkt... eller ja, först amning allafall.
Imorgon ska lilleman till doktorn på kontroll.

Ja jag vet att jag är seg på uppdatering, men på nåt konstigt vis tycker jag det är roligare att läsa andras bloggar än att skriva själv. Jag är  ingen sån där som går runt och funderar på att jag måste blogga...

Igår var vi på kyrkis avslutning hos Sara, trevligt var det. Skulle göra hand- och fotavtryck med gips på barnen men det blev en massa surrande istället. Blir hemma hos mig nästa vecka och då kanske det blir.
Idag är vädret allafall skapligt, det regnar inte allafall, men det blåser från sjön. Jag och Kim var ute och gick en sväng och det var inga varma vindar. Tvätten torkar allafall!!

Elle frågade mig häromdagen när vi skulle ut på safari, vi brukar göra det i våran familj, och har gjort så länge jag kan minnas. Vi brukar åka och köpa glass och sen åka ut och se om vi ser några djur i skogen. Oftast blir det kanske någon fågel, kanske någon räv eller hare, i bästa fall en älg. Drömmen har ju alltid varit att se björn! Den drömmen slog in en gång för kanske åtta år sedan när jag, mamma och pappa var ute och åkte uppe vid buan. Ut på vägen kommer en halvstor björn, varpå mamma i extas utbrister "Är det en häst?"... Nej mamma, det hade nog vart mer osannolikt att se en häst på den vägen än en björn...
Fyra år senare var det dags igen, denna gång i civilisationen Nederhögen. Jag, Micke och Elle var ute och åkte, då vi ser en liten björnunge springer omkring och leker i vägen helt oberörd av våran framfart. Tittar på den ett bra tag och förbannar oss över att vi inte hade med oss någon kamera.
Dagen efter när vi har haft middagsbesök av Ida och David bestämmer vi oss för att åka ut och titta igen. Och denna gång ser vi samma lilla björnunge på samma ställe... denna gång med kamera!
Igår, ca fyra år senare ändå var det alltså dags igen. Jag, Micke och Leon satte oss i bilen och styrde kosan ut mot 45:an och Vitvattnet. Det enda vi ser är dessa tjäderhönor(?) som käkar sten i vägkanten, ointressant till tusen! Då man har en en månaders bebis är det inte alltid man får sova på nätterna, så jag bestämmer mig för att blunda lite. Hinner knappt ens stänga igen ögonen innan jag hör Micke skrika: "EN BJÖRN!!" Där, kanske hundra meter fram kliver en riktigt stor björn upp på vägen, stannar och tittar på oss varpå den kliver in i skogen och är som borta med vinden. Kan tillägga att mötet ägde rum ca. 200 meter från järnvägen Bryngelhögen, och vi som funderade på att bo där i helgen. Jag tror vi väntar några helger till.

Vad jag lärt mig av detta är allafall att jag kan glädja mig åt att få sen en björn om ungefär fyra år igen, om man ska tro på statistiken vill säga.